Det har ju varit lite stök och bök med den yngstes sömn här ett tag. Stora sängen har väl funkat men själva insomnandet. NEJ NEJ. Jag har lagt honom och sedan gått ut. Efter någon sekund hör man de små rosentassarna i golvet och någon som kikar ut genom dörren. Då går man in med honom igen och bäddar om. Så fortsätter det i om man har otur 1 timme. Just i detta fallet har vi otur ofta... Lite fortare går det om man ligger bredvid honom ca 50 minuter.
Lite smått desperata har vi varit och kom att tänka på "metoden" där man sitter helt tyst på barnets golv och tittar ner i golvet. Provade detta och han gick inte upp i allafall, men stod på huvudet, sparkade i väggen, ville skölja nappen (väldigt gott), tända lampan, kasta sin gosekatt och filt. ALLT för att jag skulle ge upp i kampen. De två första kvällarna tog det 50 minuter, inget kul alls. Men skam den som ger sig.
I kväll tog det (håll i hatten) 5 minuter och han låg ner hela tiden. Nu är det för tidigt att ropa hej men det kändes lite lättare i dag.
Det finns kanske hopp!